Mensträsk gruva

1945 startar Bolidenbolaget med att bygga en omfattande gruvanläggning på en halvö belägen i Mensträsksjön. Man hade lokaliserat en malmfyndighet söder om denna halvö under sjöbotten. Ett 260 m djupt schakt bröts ner under sjön och 3 olika ortnivåer var klara innan man 1949 fick så stora problem med vattenförekomster in i gruvan från sjön så att detta blev en säkerhetsrisk. Bolaget ansöker då om koncession för att få tömma sjön på vatten vilken avslås. Med detta avslag så stängs gruvan och har sedan stått stängd.

1996 öppnades gruvlaven igen nu inte som gruva utan som mottagning för våra linbanegäster, konferens, restaurang samt pub. Laven Bäckerudden ”Krogen i skogen” ligger i direkt anslutning till Världens Längsta Linbana´s västra ändstation MENSTRÄSK. Endast 100m från Krogen i skogen sker av och påstigning till linbanan.

I Mensträsk på Bäckerudden hittades malm 1945 och här byggdes ett schakt som var 245 meter djupt och gruvgångar sprängdes under sjön. Vatten läckte in och det blev så osäkert att gruvan stängdes 1949.

 

Linbanan ett rekordbygge!!

Linbanan mellan Kristineberg och Boliden har en mycket speciell bakgrund. I neutrala Sverige, som under andra världskriget var avspärrat från yttervärlden, rådde brist på drivmedel och gummi. Boliden sökte med ljus och lykta efter ett alternativt sätt att frakta malm. Linbanan blev lösningen. Mellan gruvorna i Kristineberg och Boliden anlades en 96 kilometer lång linbana. I april 1942 påbörjade Nordströms Linbanor bygget. 1500 man engagerades för att uppföra Världens längsta linbana. Ett år och 5 dagar senare var det dags att skicka iväg den första malmkorgen. Ett rekordsnabbt bygge som världen aldrig sett maken till. Under årens lopp transporterades miljontals ton slig på linbanan. 1987 lades banan ned och Boliden AB började istället frakta sin malm med hjälp av lastbilar.

 

Pionjärverk får inte dö

Ett pionjärverk känns det som, men linbanebyggaren hade testat på att bygga en 42 km lång linbana i Köping och hade med sig erfarenheter därifrån.
Linbanan hade gått dygnet runt sedan starten, men 1986 ansåg Bolidens nya ägare att den tjänat ut. Örträskborna ville varken fatta eller acceptera. 28 man hade hållit banan vid liv och trim och alla kände någon som berättat om slitet och bygget. Något måste göras. Huvudivrare var musikläraren Alve Johansson som varit i Australien och sett industriminnen användas med respekt och fröjd.
Resultatet av mycket frivilligarbete med teknik och säkerhet gör att vi i dag kan åka 13,6 km linbana på en och en halv timme från Örträsk till Mensträsk. I priset ingår resa i fyrapersonerskabin, filmen som du absolut inte får missa och bussresa tillbaka till utgångspunkten.

Snö och kallt

Den byggdes under den hårda, snörika vintern 1942-43. Så börjar resan med att se filmen om bygget. Hur härligt det än är att mumsa på renstek och potatissallad i medköpt korg och att njuta av utsikten kan man inte låta bli att tänka på väglöst land, snö och kyla.

På ett år och 5 dagar gjöts 515 stolpar som är mellan 7 och 42 meter höga. Till varje meter stolpe behövdes 2 ton betong. Läs den meningen en gång till. Och lägg till handblandad. Och bli lika imponerad och förundrad som jag. Hur kunde det bara gå i väglöst land? Stolparna numrerades och så visste de som skulle köra ut byggmaterial var de skulle ta vägen. Med maten ordnades det så att kvinnor lagade och körde ut frukost, middag och kvällsmat med häst och täcken runt de ångande kastrullerna. Det var 1 500 man som skulle utspisas.

Här fraktades koppar, svavel samt guld och silver i korgar under åren 1943 till 1987.

 

Gruvan som inte blev av

Redan på 1920-talet gjorde prospekterare malmfynd i Mensträsk. Men först 1945-48 sedan linbanan dragits här förbi försökte Bolidenbolaget bryta malmen.

Bolaget byggde upp lave, verstad, manskapshus. Ett 260 m djupt schakt togs upp. Det fanns dock problem. Malmkroppen ligger under sjön och vatten började läcka in i orterna. Säkerheten kunde inte garanteras. Dessutom höll inte malmen den mineralhalt som gjorde brytningen lönsam. På så vis fick Mensträsk en gruvlave, men ingen gruva.

Linbanan

När Sverige avspärrades under andra världskriget stoppades malmtransporterna på grund av bristen på drivmedel och gummidäck. Men staten och gruvbolaget måste få fram malmen från Kristineberg till Boliden och smältverket på Rönnskär. Lösningen blev en linbana.
Arbetet pågick 1942-43 och tog 370 dagar. Över tusen män och kvinnor var sysselsatta. De arbetade ofta i väglöst land och under stark kyla. När linbanan var klar våren 1943 var den världens längsta, 96 km. Här på Bäckerudden anlades en drivstation. Sammanlagt hade banan åtta drivstationer, där elektriska motorer stod för kraften.

Idag är sträckan Mensträsk-Örträsk världens längsta linbana för persontrafik. Turen är 13 km och man åker bekvämt över skog och sjö.

Under andra världskriget gjorde bristen på olja att det var svårt att få tag på både drivmedel och gummidäck. Detta var ett allvarligt hot mot transporterna inom gruvnäringen i Bolidenområdet.

Lösningen blev en nästan tio mil lång linbana för malmtransporterna mellan Kristineberg och Boliden. Efter ett rekordsnabbt arbete stod världens längsta linbana färdig 1942.

Linbanan användes ända fram till 1987 då malmen åter började fraktas med lastbil. Mellan Örträsk och Mensträsk går idag kabinvagnar i skytteltrafik. Malmen är utbytt mot turister. Den 13 km långa resan tar nästan 2 timmar; således gott om tid att avnjuta lunchkorgen i en avstressande miljö, där man glider fram över trädtopparna.

På 1930-talet öppnade Bolidenbolaget en gruva i Kristineberg, ett stycke söder om Malå. Kristinbergsmalmen måste fraktas till Boliden för att anrikas. Under krigsåren var det brist på både bensin och gummidäck. Det gick helt enkelt inte att frakta malmen med lastbil. Lösningen på problemet blev en 96 km lång linbana –från gruvan i Kristineberg, via ett antal andra gruvor, till Boliden. Bygget i sig var en prestation utöver det vanliga. Trots en ovanligt kall vinter med temperaturer ner mot 45 minusgrader stod linbanan klar efter 370 dagar. Den 14 april 1943 invigdes den. Varje malmkorg tog 1,4 tom och linbanans kapacitet var 70 ton i timmen. På 1980-talet hade linbanan gjort sitt; malmen började åter att fraktas med lastbil.

Idag är linbanan ett säreget industriminne men också ett trevligt besöksmål. Mellan Örträsk och Mensträsk går kabinvagnar i skytteltrafik. Malmen är utbytt mot turister. Den 13 km långa resan tar drygt två timmar.

Förutom linbanan finns här även den första gruvlaven från 1930-talet som återuppbyggts. Här finns ett linbanemuseum och en filmsal i 40-talsstil som visar journalfilmer från linbanebygget.Kafé Skräddhuset har även det en tidstypisk atmosfär.

Menu