| Psaltaren 23 psalmen
Oppa Norschö-maale lat hä sänna: Herren är min Herde
Dänn allsmäktige jäär jeetarn miine
mig ska intet fattas.
määg skaa
äingäntäing fattas
Han låter mig vila på gröna ängar; Hann lät mä
wiil oppa gröönainga
Han för mig till vatten
a llaai mä nedeill vattnä,
där jag finner ro
där I fa vaa ifree
Han vederkvicker min själ;
Han pigg opp mä da I waal melankolisk
han leder mig på rätta vägar
a
tala åm wå väg I ska gaa
för mitt namns skull
För Vår Herrre, hann waiit
Om jag ock vandrar i Ävän
åm I töökk hä jäär
dödsskuggans dal
kuusälit,
fruktar jag intet ont,
sä gruuv I mä int föör döön
ty du är med mig;
För dö lämmän mä ällri,
din käpp och stav
a daa waal I
de trösta mig.
full a förtrösta¨n
Du bereder för mig ett bord
Dö duuk fram ä bool
i mina ovänners åsyn;
vä nådagavärn, ävän åm ovännrän staa a blaaing
smörjer mitt huvud med olja
dö gnii äin mä vä ålja
oppii skaaln
och låter min bägare flöda över
a säi däill att äingäntäing ska
fattas mä
Godhet allenast och nåd
Baara goohaaita a nåd skaa
skola följa mig
faali mä,
i alla mina livsdagar.
sää laaing I leev
och jag skall åter få bo i
a I faa kåmma opp i
Herrens hus,
himmäln
evinnerligen.
för alltii. |