Jå he kan liknes ve pangsjon a ATP.
Farganga skull man orna ve
da man skull deel å sätt ifra´ sä.
Farganga, att i lugn å ro
fa hava nagerst a bo, å släppa sliít å gno.
Farganga fejält deill man to
sä eingen nö man dro oppa`sä.
Man skull ha värmen å ljuse,
man skull ha kötte fra fuse,
Å korne, pärern å snuse
å tunnern oppa hemlighuse.
Man skull ha mjalka om mörna
man skull ha ägga fra höna
man skull ha skjuss`n på böna
å för sin möda hava löna.
Farganga hadd dem förr i tin,
en farkrapp å e swin
en kanna brännevin.
Kängskorn, en lakansväv se fin
å vämmarne deill karaklea.
Farganga var en säck ve ull
å han skull vara full
för goa värmens skull.
Väglag se eint man fåll omkull
å slo sä oppa gammelknea.
N´kornmjölssäck alla ara
som uti palt´n skull vara
å kornmjölsgröt´n den rara
förutan kond man säg eint klara.
He skull va ost´n å smöre,
men matt man betala föreé
Nä faktiskt einte ett öre!
He var i tider som ha vöre.
